Åh Guten Morgen meine vännersteinch :)
(jag har ingen aning om hur det borde uttalas, men jag kände mig otroligt tysk just nu)

Hur mår ni denna soliga, trevliga nästan-våriga morgon?
Jag mår himla bra, även om jag lyckades röra till det lite för mig imorse.
Jag hade nämligen glömt att jag började 10 idag så klockan ringde kl. 6. Men jag somnade om och lyckades sova ifrån de 2 andra alarmen som forsatte ringa med en kvarts mellanrum. Så när jag vaknade 07.50 fick jag panik och studsade upp ur sängen som en groda på LSD och sprang ner för att hitta mina jeans.
 
Där satt pappsen och myste i soffan helt lugnt och sa "Men hell-o lilla busfrö, hur leker livet? Varför så bråttom när du börjar om 1000 år?" (okej, det kanske inte exakt så han uttryckte sig, men det var det han menade)
Först då insåg jag att jag hade sovmorgon och jag lugnade ner mig en aning. Men så kollade jag på klockan igen och upptäckte att jag hade vaknat så pass sent att jag hade bråttom ändå.

Så det blev en dusch i ljusets hastighet och sen slängde jag på mig lite kläder (som jag tack och lov hade lagt fram igår). Sminkade mig snabbare än en get dansar salsa och sen sprang jag iväg mot bussen.

En av våra grannar ropade godmorgon till mig där jag kom flåsandes upp för backen med en macka inkörd i käften. Han såg aningens undrande ut och frågade om det inte var jobbigt att äta frukost påväg till bussen? Det sa jag att, jo det är det. As jobbigt. Jag var anfådd som få. 
Hade inte tid med fler trevligheter utan jag stånkade vidare. 

När jag nästan var framme vid busshållplatsen kollade jag klockan och upptäckte att det var 20 min. kvar tills bussen skulle gå. Hur gick det till liksom?
Så kom jag på att jag hade gått lite tidigare hemifrån för att jag har högklackat idag. Jag måste ha kollat fel på klockan och gått typ en kvart tidigare än vanligt istället för 5 minuter.

Menmen, jag fick ju sitta och mysa i solen en stund och vila mig lite. jag flåsde ju som att jag precis hade varit med i ett maratonlopp.  


Så kan det gå in The Life Of Fohligheten. Som man säger där borta i Amerikat.
Minsann.


Nu ska jag försöka göra det jag borde iastället för att sitta här. Men det är inte så lätt att vara El Duktig Geografico Elev när hela ens grupp är borta (:
Känns som att ett grupparbete med bara en person är rätt failat?
Särskilt eftersom jag inte riktigt fattar Andreas anteckningar från intervjun igår :>


Men tjinge, nu ska jag vara kool 8D